Finlands miljöcentral och Naturhistoriska centralmuseet informerar

Boken “Suomen uhanalaiset kasvit” är ett inspirerande informationspaket för alla som är intresserade av naturen. I boken presenteras Finlands alla 197 hotade växtarter, orsaken till att de är hotade och framtida hot. Dessutom behandlas olika sätt att bevara arterna. Man har till exempel genom vÃ¥rd av kulturmiljöer, röjning av buskar och slÃ¥tter kunnat förbättra mÃ¥nga hotade växters livsmöjligheter.

Boken innehåller bilder och text för att man ska kunna skilja de hotade växterna från de vanligaste närbesläktade arterna, och dessutom får man information om i vilken typ av livsmiljö man kan hitta dem. De mångsidiga kartorna över utbredningen visar var i vårt land man kan påträffa en växt och varifrån den har försvunnit.

Klimatförändringen och främmande arter nya hot

Att vår flora är hotad beror i huvudsak på människans aktiviteter. Våra vilda växters livsmöjligheter har försämrats på grund av att vägar och städer byggts, att skogar och myrar utnyttjas i stor skala, att den traditionella kreaturshållningen har upphört, att ängar och stränder har vuxit igen och att sjöar och vattendrag har blivit övergödda. Klimatförändringen och spridningen av skadliga främmande arter i vårt land utgör nya hot.

De flesta hotade och hänsynskrävande växterna (87 arter) lever på ängar, på betesmarker och i hagar, vilka håller på att försvinna i takt med att jordbruket moderniseras. Även många växtarter som trivs på stränder, i synnerhet växtarter på Östersjöns strandängar och sandstränder, är hotade (64 arter). På myrarna finns det färre växtarter, men de hotade arternas andel av alla myrväxter är stor. Bland myrväxterna finns det 20 nationellt hotade och tio hänsynskrävande arter.

Klimatförändringen inverkar på många sätt på vår flora. Kalfjället växer igen på grund av att björkzonen klättrar uppåt, och arterna som har anpassat sig till karga förhållanden kan inte anpassa sig till den nya konkurrenssituationen. Ökad nederbörd under vintern kommer att leda till ökad näringsbelastning i vattendragen, vilket förvärrar både vattnens och strändernas eutrofiering. Dessutom kommer de allt vanligare isfria vintrarna att ytterligare öka antalet igenväxta strandängar. Det finns också risk för att saltmarkerna och deras specialiserade vegetation, såsom glasörten, försvinner på grund av att dessa marker växer igen och på grund av ökade regnmängder.

Med hjälp av ex situ-skydd kan växter återbördas till naturen

Med ex situ-skydd avses skydd av arter på något annat ställe än i dess ursprungliga livsmiljö. För växternas del kan det betyda att man förvarar frön eller cellvävnad i låg temperatur eller att man odlar dem i en botanisk trädgård.

En växtförekomst med försvagad livskraft kan återupplivas genom att återbörda individer som förökats i en trädgård till naturen – i Finland försöker man detta exempelvis med grusslok, som det numera finns endast en förekomst av. För närvarande omfattas endast knappt en femtedel av våra hotade växter av någon grad av ex situ-skydd. Mycket arbete kvarstår, eftersom målsättningen inom den globala strategin för bevarande av växter är att 75 procent av de nationellt hotade arterna ska bli ex situ-skyddade.

Mer information

Boken Suomen uhanalaiset kasvit
Äldre forskare Terhi Ryttäri, Finlands miljöcentral, tfn 0400 148 692, fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Recensionsexemplar
Informatör Satu-Maria Nurisalo, Tammi, tfn 050 361 7980
fornamn.efternamn@tammi.fi

Ex situ-skydd
Direktör Marko Hyvärinen, Naturhistoriska centralmuseet, Botaniska enheten
tfn 09 191 24 440, fornamn.efternamn@helsinki.fi

Uppgifter om boken
Suomen uhanalaiset kasvit, redigerad av Terhi Ryttäri, Mika Kalliovirta och Raino Lampinen 2012. Kustannusosakeyhtiö Tammi, Helsingfors. ISBN 978-951-31-6593-2. 384 sidor.

Bilder för media: www.luomus.fi/users/tiedotus/kuvia_medialle/uhanalaisetkasvit

Norna  (bild: Heikki Eronheimo)

Flugblomster (bild: Leena Eerola)