LUOMUS

Naturhistoriska centralmuseet

För läraren

De här sidorna innehåller information som hjälper läraren att planera elevbesök till Naturhistoriska museet eller botaniska trädgården. Vi rekommenderar att besöket betraktas som en helhet, sammankopplat med aktivitet i skolan både före och efter. Det lönar sig alltså att förbereda sig ordentligt redan i skolan, till exempel genom att eleverna bekantar sig med ämnesområdet.

Guidade visningar och bokning

Välkommen till...

Bredvidmaterial till utställningarna:


... Naturhistoriska museet


Vad ger museibesök?

Koppla loss från vardagen!

Ett besök på museet är fyllt av upplevelser och erfarenheter, förundran och möten med nya företeelser. Omväxlingen inspirerar skolarbetet och för med sig ny motivation i de naturvetenskapliga studierna. Läraren får en chans att skämma bort sig själv och lyssna på guidningen!

Kunskap, färdigheter och riktiga djur

På museet finns utmärkta möjligheter att göra egna observationer av djuren och få en uppfattning av de rätta proportionerna. Eftersom man ganska sällan får se djur på nära håll i naturen, erbjuder utställningen i detta avseende ett unikt tillfälle att lära sig om artkännedom. Här finns också rikligt med material och tips för att stärka förmågan att ”läsa naturen” och tyda spår.

Framför allt är syftet med museibesöket att väcka tankar! I museet kan man bekanta sig med djurens levnadssätt, deras byggnad, ekologi och livsmiljöer … Ett lyckat museibesök sätter spår i form av en mängd mångsidiga kunskaper och erfarenheter. För läraren erbjuder museibesöket också nya möjligheter att integrera undervisningen. Det kan fungera som en samlande översikt, som avslutning på ett undervisningsblock.

Att lära sig studera

Museibesöket utvecklar både elevernas förmåga att skaffa kunskaper och deras tankeförmåga. När de bekantar sig med utställningsföremålen kommer de utan att märka det att iaktta, jämföra, koppla samman olika företeelser, klassificera, bedöma och öva sig i att bygga hypoteser. Under exkursioner prövas också klassens sociala samarbetsförmågor på ett annat sätt än under ”hemförhållanden”.

Att väcka intresse och inspireras till hobbyaktiviteter

Att väcka intresse för naturen och naturvetenskaperna är ett av museets huvudsyften. Uppmuntran till naturintresse och naturen som hobby kan ge en grogrund för starka känsloband och leda till att eleverna också självmant söker sig till naturen i fortsättningen. En förskjutning från yttre motivation till inre är avgörande på vägen mot livslångt lärande!

Färsk kunskap och experthjälp

På museet finns alltid en klar koppling mellan forskarna och publiken. Museets forskare deltar i forskning och utredningar av många olika slag. Utställningarna har som uppgift att popularisera den naturvetenskapliga kunskapen och de färskaste forskningsresultaten för allmänheten. Museets experter ställer också sin naturkännedom till besökarnas förfogande. Forskarna svarar vid behov på frågor från allmänheten och identifierar prover. Glöm inte heller att man kan skicka djur som hittats döda (på finska) och ringfynd från fåglar (på finska) till museet.


Koppling till skolarbetet

Vi har strävat efter att utveckla museets utställningar och programutbud med tanke på de gällande läroplansgrunderna. Under guidningarna behandlas bl.a. följande delområden i LPG

Ett år i den finländska naturen (åk 1-4):
  • naturen under de olika årstiderna
  • olika stadier i växters och djurs livscykler
  • växt-, svamp- och djurarter i den egna närmiljön
  • djurens och växternas fortplantning,
I djurens spår eller Spårlaboratoriet (åk 5-6):
  • eleverna lär sig iaktta och undersöka naturen i terrängen
  • eleverna lär sig utveckla sin ekologiska läskunnighet
Länge leve livet (åk 7-9):
  • djurrikets uppkomst och utveckling
  • människans biologiska och kulturella evolution

Eleverna lär sig mera på utställningen om de på förhand förberett sig i skolan. När museibesöket inlemmas som en del av lärandeprocessen får det en vidare betydelse. Vi rekommenderar att museibesöket betraktas som en helhet, sammankopplat med aktivitet i skolan både före och efter. Det lönar sig alltså att förbereda sig ordentligt redan i skolan, till exempel genom att eleverna bekantar sig med ämnesområdet.

Eleverna minns bäst sådana besök som upprepas på samma museum och som är kopplade till aktiviteter på egen hand och i skolan. Vi strävar efter att fortsättningsvis utveckla utställningarna på museet med mera aktiviteter, så att barnen har en möjlighet att själv uppleva och göra saker. Museibesökets form inverkar också på upplevelsen. Strukturerade besök med guidning eller uppgifter att utföra underbygger den kognitiva inlärningen, medan besök under fria former i sin tur leder till positiva attityder.

Mera om ämnet

  • Juokslahti, Jonna. 2001. Museovierailu opettajan näkökulmasta: esimerkkinä luonnontieteellinen museo. Pro gradu –avhandling. Pedagogiska fakulteten, OKL (Institutionen för lärarutbildning) Helsingfors.

Före museibesöket

Museibesöket är förknippat med förväntningar och önskemål som har stor inverkan på hur upplevelsen utformar sig. Önskemålen och förväntningarna kan gälla bl.a. favoritföremål, utbudet i museibutiken, bussresan, omväxling i skoldagen, mötet med museiguiden etc.

Enligt en amerikansk undersökning (Falk & Dierking 1992) inverkar aktiviteterna före exkursionen på många sätt på elevernas förväntningar och upplevelser av besöket. De barn med vilka man före besöket gått igenom de praktiska arrangemangen kring besöket med diabilder och karta verkade få mest ut av besöket. De barn som på förhand också bekantat sig med det kunskapsmässiga innehållet och de centrala begreppen klarade sig bättre än genomsnittet i sluttesten.

Forskningsresultat visar att eleverna har lättare att koncentrera sig på lärandet när de redan på förhand vet vilka förväntningar och önskemål som kommer att uppfyllas. Eleverna kan då i lugn och ro iaktta och koncentrera sig på att tillägna sig nya begrepp. Vi rekommenderar att eleverna på förhand får bekanta sig med platsen de skall besöka.

Mera om ämnet

  • Falk, J.H & Dierking, L.D. 1992.The museum experience. Washington, DC: Whalesback Books.
  • Juokslahti, Jonna. 2001. Museovierailu opettajan näkökulmasta: esimerkkinä luonnontieteellinen museo. Pro gradu –avhandling. Pedagogiska fakulteten, OKL (Institutionen för lärarutbildning) Helsingfors.

Efter museibesöket

Man kan efteråt behandla museibesöket på många olika sätt i skolan. Det viktiga är dock att eleverna får utnyttja och tillämpa de kunskaper de fick på museet. De skall kunna samla och strukturera kunskapen och inlemma den i en större helhet. Med lösryckta strökunskaper kan man ännu inte uppnå en förståelse av fenomenen eller tillämpa kunskaperna i vardagslivet. Det är viktigt att eleverna själva aktivt får delta i struktureringen av kunskaperna.

Det bästa sättet att få tillämpa det man lärt sig på museet är att göra en exkursion ut i naturen. Kontrasten mellan dioramorna på museet, som är fyllda med djur, och verkligheten är dock betydande. Att iaktta djur i naturen är en sysselsättning som kräver både tid och tålamod, djuren gömmer sig eller flyr undan när människan uppenbarar sig. Därför är det också mest givande att lära sig tyda tecken och djurspår i naturen (att utveckla s.k. ekologisk eller naturläskunnighet). Dessutom lönar det sig att lära sig iaktta hela ekosystemet (miljöns former och konturer, växter, ryggradslösa djur, fåglar, däggdjur & deras spår …) och gestalta helheten (hur ekosystemet fungerar, djurens olika uppgifter i förhållande till helheten, de ömsesidiga relationerna mellan organismerna …).

Begreppskartor erbjuder ofta goda möjligheter att tänka, att finna orsakssammanhang och samband mellan olika företeelser. Dessutom kan man strukturera utbytet av besöket med hjälp av tabeller, diagram och rapporter.

Vi önskar er nöje i ert fortsatta arbete och välkomnar er på nytt till Naturhistoriska museet!

Ge respons på guidningarna


... botaniska trädgården


Vad är en botanisk trädgård?

Botaniska trädgården – levande vetenskap

Vad är speciellt med en botanisk trädgård? Växterna här är inte enbart ögonfröjd. Det finns även mycket information förknippat med dem. I trädgården ser besökaren informationen i form av namnskyltar. Förutom namnskyltarna så har trädgården en informationsbas där det nedtecknas när och hur varje växtstam har kommit till trädgården, samt mycket annan information. I botaniska trädgården vet man vilka växter som växer var i samlingarna. När någon växt dör eller då nya planteras så uppdateras det i informationsbasen.

Undervisning, forskning, skydd och ögonfröjd

En botanisk trädgård är liksom ett zoo; på samma sätt som ett zoo har en samling levande djur så har en botanisk trädgård en levande samling växter. Växtsamlingen används i undervisningssyfte och för forskningsändamål, samlingen spelar en viktig roll inom naturskydd och den tjänar även upplysningssyften. Trädgårdarnas växtsamlingar är i allra högsta grad viktiga för forskning och undervisning vid universiteten och andra undervisningsanstalter. En forskare kan samla material för att forska i växters evolution och en annan forskare samlar någon specifik växtarts pollen för förädlingsförsök. Lärare tar med sig elever till botaniska trädgårdar för att bekanta sig med växternas mångfald och för att lära sig känna igen olika växtarter.

Botaniska trädgårdarna lämpar sig väl för självständiga studier, om du så funderar på nya växter till din egen trädgård eller om du vill bekanta dig med exotiska växter från främmande länder. Trädgårdarna hjälper både medborgare som har bekymmer med sin egen trädgård och olika myndigheter med bland annat växtrelaterade lagförberedelser. Dessutom kan den inhemska trädgårdsbranschen få nya växtspecialiteter till produktion via de botaniska trädgårdarna.

Under de senaste årtionden har de botaniska trädgårdarna fått som ny uppgift att delta i räddandet av växtriket. Av världens ca 300 000 växtarter så är till och med hälften i fara att dö ut under de kommande årtiondena. Flera och flera arter hittar sin sista räddning i de botaniska trädgårdarnas planteringar och i fröbankernas valv.


Besök botaniska trädgården – varför i all världen?

Kasvihuoneiden sisäänkäynti. Kuva: Luomus / Eija-Leena LaihoSyftet för ett besök varierar mycket beroende på situationen och åldersgruppen. Största delen av skolbesöken är planerade så att de stöder läroplanens inlärningsändamål. Ibland är det viktigare att gruppen får en gemensam upplevelse. En mera underhållande, och informativt lättare, allmän guidning inspirerar och väcker tankar men går inte in på djupet. En guidning är lämplig för att uppfylla de sociala målen för en utfärd.

Kasta loss från vardagen!

Ett besök i botaniska trädgården är fyllt av upplevelser, förundran och möten med nya saker. Omväxling är uppfriskande i skolarbetet och ger motivation till att studera naturvetenskaper. Också läraren får önskad variation i vardagen genom att lyssna på guidningen.

Undvik växtblindhet – utsätt eleverna för riktiga växter!

Fastän växterna är ett dominerande element i vår vardag så går människor ofta förbi dem utan att ens lägga märke till att de finns där!

”Växtblindhet” beror bland annat på att växterna lever i en annan takt än vi mänskor, de förändras långsamt påminner oss inte högljutt om sin existens. Djur som låter och rör på sig fäster vi lättare uppmärksamheten vid!

För att övervinna växtblindheten måste man aktiv lyfta fram växternas betydelse för oss. Vi har tagit det som utmaning att berätta historier om växterna som ger växterna djup och mening så att det blir svårare att se dem som en monoton grön massa.

Klimatet känns i ben och märg!

Trädgården bjuder på ett utmärkt tillfälle att lära sig med hjälp av alla sinnen och ger en konkret dimension till innehållet i läroplanen. Var annars kan du lika konkret känna skillnaden mellan olika klimattyper? Här kan du först svettas i tropikens fuktiga hetta och sedan förflytta dig till den övervintrande savannens svala torka. (I växthusen har savannerna torrperiod från början av november till slutet av februari.)

Bekanta nyttoväxter – LIVE!

Tästä kasvista saadaan musta-, valko ja viherpippuria. Kuva: Luomus / Eija-Leena LaihoVäxter är grunden för allt liv. Utan dem skulle vi inte ha syre att andas, föda att äta eller råvaror att tillverka olika produkter… De levande växtsamlingarna i de botaniska trädgårdarna är en ypperlig plats att ta reda på varifrån olika bekanta produkter kommer ifrån. Historia och geografi, hushållslära och religion – bara fantasin lägger gränser för utnyttjandet av trädgården i undervisningen!

Dra dit pepparn växer! Luta dig emot kakaoträdets stam och beundra vaniljorkidén som slingrar sig upp mot höjderna. Många växter tar oss tillbaka i tiden med sina historier och dofter – till mormors pelargondoftande hem, till de tre visa männens följe vid krubban och doften av myrra eller långt tillbaka i tiden till barrträden som härskade under dinosauriernas tid…

En energikick för artkännedoms studier från botaniska trädgården

Svag artkännedom fjärmar oss från naturen. När man inte känner igen eller känner till naturen och dess enheter så känns naturen främmande och allt flyter ihop till en enda grön massa.

Livets vetenskap borde undervisas på ett levande sätt. När man studerar växter ur en bok så har man endast ett sinne att ty sig till, synsinnet. När man bekantar sig med levande växter i trädgården eller i naturen så spelar känselsinnet och doftsinnet även en stor roll. Smaker, dofter och andra betydelsefulla upplevelser ökar antalet kopplingar till växterna och ökar sannolikheten att man minns växterna också i ett senare skede av livet.

Händer JUST NU!

Hela Finland i Gumtäkt Botaniska trädgård – en idealplats att studera den inhemska floran. I Botaniska trädgården i Gumtäkt håller vi på att bygga en avdelning för Finland, med en stor del av växterna ur Finlands naturliga flora kompakt planterat på ett 0,5 ha stort område. Den här avdelningen kommer att erbjuda ideala – kanske till och med lite alltför enkla – förhållanden för att exempelvis göra ett eget digitalt herbarium för klassen.

En grön oas i mitten av stendjungeln lockar sig olika djur

Sinisorsat nurmikolla. Kuva: Luomus / Eija-Leena LaihoDe botaniska trädgårdarna är riktiga ymnighetshorn, gröna oaser bland asfalt och betong. Oaserna matar förutom växtligheten mycket annat liv. I trädgården får man överraskande ofta göra djurobservationer på nära håll.

Trädgårdsmästarens mardröm citykaninerna och rovfåglarna – duvhök och berguv – som jagar dem, är enbart en bråkdel av artvimlet i trädgården. Augustidagar fylls av pollinerande insekters surrande och kalla vinterdagar fylls av sidensvansar som tynger ner kvistarna i hagtornen…

För specialgrupper: en mångsidig omgivning stöder mångsidig inlärning

Konkrethet är i nyckelposition för specialgrupper och olika inlärare. I praktiken har man erfarenhet av att naturliga omgivningar sänker stressnivån hos elever med ADHD och gör inlärningen enklare. En trädgård kan inte helt och hållet jämställas med en naturlig omgivning, men illusionen av naturen är konkret både inne och ute. Känslan av regnskog – doften, fukten och värmen – ger ett starkt stöd till inlärningserfarenheten.
När man lämnar klassrummet skapar man möjligheter för en ny slags växelverkan mellan eleverna. Utanför klassrummet lyfts ofta elevens eget kunnande fram på ett sätt som inte alltid är möjligt i klassrummet. Elevernas förhållande till kunskap berikas också av att eleverna får leta reda på och använda olika slags informationskällor.

Väcka intresse och grunderna för en ny hobby

Men först och främst är målet för ett lyckat besök att väcka tankar!

Ett av målen för en botanisk trädgård är att väcka intresse för växter och naturvetenskap. Handledning till naturrelaterade intressen hjälper eleverna att bilda starka känsloband till naturen och leder till att eleverna i framtiden också självständigt söker sig till naturen.

Ett besök i trädgården är dock inte den enda upplysande erfarenheten. Besöket borde vara ett avstampsbräde till livet. Till det riktiga livet, som väntar ute. Därför är det viktigt att själv gå ut och se hur naturens processer fungerar och känna doften av en frisk mo skog…

Litteratur:

  • Kaasinen, Arja. 2009. Kasvilajien tunnistaminen, oppiminen ja opettaminen yleissivistävän koulutuksen näkökulmasta. Väitöskirja. Helsingin yliopisto, käyttäytymistieteellinen tiedekunta.
  • Kumpulainen, K. et al. 2010. Oppimisen sillat – Kohti osallistavia oppimisympäristöjä. Cicero Learning. Yliopistopaino.

Guidning i botaniska trädgården

Vi rekommenderar att grupperna inte är större än 25 personer. Växthusens smala korridorer tänjer tyvärr inte! För att alla skall ha en möjlighet att se och höra guidens fascinerande växthistorier ber vi större grupper att boka två eller flera guider.

Priset samt betalning för guidningarna

En timmes guidning i botaniska trädgården kostar 80 € (lö och sö 100 €) + inträdesavgift (Kajsaniemi botaniska trädgård 7€/vuxen, 5€/7-17-åring, Gumtäkt botaniska trädgård 4 €/vuxen, 3€/7-17-åring).

Grupper från läroanstalter får guidningen samt inträdesavgiften till ett paketpris på 80 euro (lö och sö 100 €). Priset innehåller guidning + inträdesavgifter för hela gruppen. Gruppen kan vara högst 25 personer stor. Som läroanstalter räknas:

  • Förskolor
  • Lågstadier
  • Högstadier
  • Gymnasier
  • Yrkesskolor

Guidningen samt inträdesavgifterna betalas till kassan innan guidningen börjar. Som betalningsmedel godkänns kontanter och bankkort, av kreditkort godkänns Visa, Visa Electron och MasterCard.

Det är också möjligt att betala med räkning (räkningstillägg 8 euro). Den som vill betala med räkning fyller i en betalningsblankett vid biljettförsäljningen (namn/betalningsadress/underskrift/skolans FO-nummer).

Vi statistikför våra besökare så berätta för biljettförsäljningen hur stor gruppen är (lärare/elever skilt).

Ifall var och en i gruppen betalar sin egen inträdesavgift önskar vi att reseledaren samlar in pengarna och betalar för hela gruppen på en gång, så undviker vi långa köer vid kassan.

Information till lärare som bokat en guidning
  • Anländ i god tid. Meddela till biljettförsäljningen ifall ni blir försenade.
    Biljettförsäljning/ Kajsaniemi p. 02941 24455, Biljettförsäljning/ Gumtäkt p. 050-430 6765.
  • Läraren har en viktig roll under guidningen! Vi önskar att läraren hjälper till att upprätthålla arbetsro och ser till att gruppen hålls ihop under programmet.
  • Berätta åt guiden i förväg ifall det är någonting som är bra att känna till om din grupp eller ifall ni har en spänd tidtabell och behöver avsluta tidigare än planerat.
  • Ni får mera ut av guidningen ifall eleverna i förväg har funderat ut frågor åt guiden. Efter guidningen kan ni fritt röra er i trädgården eller i växthusen.
  • Vi tar gärna emot feedback och feedback och förbättringsförslag angående guidningarna.

Bokning och innehåll


Tillåtet och förbjudet i trädgården

I trädgården är det TILLÅTET att…

…äta egen vägkost utanför växthusen. Bra ställen för att äta sin vägkost är bänkarna och gräsmattorna i uteträdgården. 

…gå av stigen på gräsmattan och barken som används som marktäckning. Man får även ha picknick på de klippta gräsmattorna men man måste komma ihåg att plocka upp efter sig och akta planteringarna.

…fotografera för eget bruk. Ifall bilderna publiceras måste fotograferingsstället nämnas. För kommersiella fotograferingar kontakta trädgården i förväg (linkki tilavarauksiin).

…slappna av och njuta av stämningen!

I trädgården är det FÖRBJUDET att…

…äta egen vägkost i växthusen.

…röra vid växterna. I samlingarna finns några väldigt giftiga växter och en del som irriterar huden. Dessutom kan växterna ha taggar och törnen. Sinnesträdgården är ett undantag, där får man röra vid växterna. På guidade turer är det också tillåtet att röra vid de växter som guiden ger tillåtelse till.

…ta med sig delar av växterna hem (frön, sticklingar, blad..). Det finns många skäl. Bland trädgårdens specialiteter finns sådana växter som kräver specialtillstånd för att odla. Dessutom finns det bland växterna arter som kan sprida sig väldigt aggressivt och förvildas i Finlands natur.

…smaka på trädgårdens skörd. (Detta är tillåtet ENDAST i specialfall vid tillåtelse av guiden!)

…ta med sig något levande till trädgården. För att undvika att växtsjukdomar eller skadedjur sprids är det förbjudet att ha med sig krukväxter eller snittblommor till växthusen. Det är dock tillåtet att äta frukter som mellanmål!

…med hänvisning till föregående så är det även förbjudet att ta med sig husdjur till trädgården och växthusen. Förbudet gäller inte ledhundar. Det är också skäl att låta bli att mata vilda djur i trädgården.

…cykla eller jogga. Det är inte heller tillåtet att simma eller vada i vattenbassängerna eller att uppträda berusad.

…tända en brasa eller röka.


Koppla samman trädgårdsbesöket med skolarbetet

Förberedelser som görs i skolan har en positiv inverkan på inlärning under besöket i trädgården. När man utvidgar besöket så att det blir en del av en längre inlärningsprocess så blir besökets betydelse större. I bästa fall är besöket en helhet med verksamhet i skolan både före och efter besöket. Det lönar sig alltså att förbereda sig i skolan i god tid genom att bekanta sig med ämnesområdet.

Eleverna minns bäst besök som görs upprepade gånger till samma ställe och som innehåller egenhändiga uppgifter samt verksamhet i skolan. Också uppbyggnaden av besöket spelar en roll på hurdan erfarenhet besöket blir för eleven. Strukturerade besök med guidning eller uppgifter främjar kognitiv inlärning, medan friare besök hjälper att skapa en positiv inställning till ämnesområdet.


Före besöket

Förväntningarna och önskningar inför utfärden inverkar på ett betydelsefullt sätt på hurdan erfarenhet besöket blir. Önskningarna och förväntningarna kan hänga ihop med favoritobjekt i trädgården, butikens utbud, bussresan, en annorlunda skoldag, mötet med guiden osv.

Enligt en amerikansk undersökning (Falk & Dierking 1992) påverkar aktiviteter som sker innan museibesöket mycket på hurdana förväntningar eleverna har och på själva besöksupplevelsen. De grupper som i förväg hade gått igenom besökets praktiska detaljer med hjälp av karta och diabilder fick mest ut av besöket. Också barn som i förväg hade gått igenom besökets ämnesområde klarade sig bättre än medeltalet i slutförhöret.

Undersökningen visar att eleverna har lättare att koncentrera sig på inlärningen då de i förväg vet vilka förhoppningar och förväntningar som kommer att uppfyllas under utfärden. Eleverna kan då i lugn och ro göra observationer och koncentrera sig på att lära sig nya begrepp. Vi rekommenderar att eleverna har möjlighet att bekanta sig med besöksplatsen i förväg. Ett sätt är att bekanta sig med trädgårdens internetsidor (Kajsaniemi och Gumtäkt) och växthusens bottenplan som en del av förberedelserna inför besöket.

Litteratur:

  • Falk, J.H & Dierking, L.D. 1992.The museum experience. Washington, DC: Whalesback Books.
  • Juokslahti, Jonna. 2001. Museovierailu opettajan näkökulmasta: esimerkkinä luonnontieteellinen museo. Pro gradu –tutkielma. Kasvatustieteellinen tiedekunta, OKL Helsinki.

Efter besöket

Det är möjligt att gå igenom besöket på många olika sätt. Det är viktigt att så snabbt som möjligt, då besöket ännu är i friskt minne, få använda och tillämpa det man lärt sig. Kunskapen borde bli samlad, strukturerad och sammankopplad med en större helhet. Detaljkunskap fri från ett sammanhang hjälper varken eleven att förstå fenomen eller att tillämpa kunskapen i vardagliga situationer. Det är viktigt att eleverna får delta aktivt i struktureringen och samlandet av kunskapen.

  • Mindmap tekniker ger bra möjligheter att samla sina tankar, hitta samankopplingar mellan olika saker och orsak verkan samband. Dessutom kan man samla det man fått ut av besöket i form av olika diagram, tabeller eller genom konsten uttryckssätt.
  • Att tänka tillsammans lämpar sig väl för att reda ut orsakssamband. En gemensam diskussion där barnen förhåller sig kritiskt, men uppbyggande, till varandras inlägg är ett sätt att tänka tillsammans. Åsikterna motiveras och det är tillåtet att vara öppet av olika åsikt. Till naturvetenskaplig slutledning hör att man motiverar sina argument med bevis som baserar sig på litteratur eller observationer. Det är tillåtet att ta in halvfärdiga tankar och idéer i diskussionen.
  • Det bästa sättet att utnyttja det man lärt sig i trädgården är att gå ut på en utflykt i naturen i närheten av skolan. Väl ute i naturen lönar det sig att bekanta sig med hela ekosystemet (omgivningens karaktär, växterna, ryggradslösa djur, fåglar, däggdjur och deras spår…) och försöka se det som en helhet (ekosystemets funktion, växelverkan mellan olika organismer och olika organismers uppgifter som en del av helheten).

Inlärning sker överallt. Initiativtagande och ansvarsfullt beteende är grunderna för att eleverna skall kunna utnyttja kunskaperna de lärt sig i skolan även i livet utanför skolan. Samtidigt utvidgas inlärningen tidsmässigt så att det täcker både gånga och kommande inlärningssituationer – och stöder elevens livslånga inlärning.
Arbetsglädje med ert fortsatta inlärningsarbete och välkomna åter till den Botaniska trädgården!

Ge respons för guidningarna

Ansvarig person: 
Harri Sihvonen & Hasse Hyvärinen
14.12.2017