LUOMUS

Naturhistoriska centralmuseet

Satellitpejling av Finlands havsörnar

Kuva: Petteri LehikoinenWWF Finlands havsörnsarbetsgrupp beslöt vårvintern 2009 att påbörja ett projekt i samarbete med Naturhistoriska centralmuseet för att med satellituppföljning insamla detaljerad kunskap om våra havsörnars rörelser inom kust- och skärgårdsområden, allt från Åland och Skärgårdshavet till de innersta delarna av Bottniska viken och Finska viken. Eftersom det föreligger omfattande planer på att etablera vindmölleparker längs våra kust- och skärgårdsområden, är det av avgörande betydelse att få fram möjligast exakt information om områden som med tanke på havsörnsskyddet bör lämnas oexploaterade.

Satellitprojektet koordineras av en styrgrupp som utsetts av Havsörnsgruppen. Styrgruppens nuvarande ordförande är Petteri Tolvanen från WWF Finland, (tidigare docent Torsten Stjernberg, ordförande för WWF Finlands Havsörnsarbetsgrupp). Professor Pertti Saurola ansvarar för uppgifterna och texterna på dessa sidor. (läs mer..).


Individerna och deras rörelser på kartor

Inga individer är under offentlig uppföljning år 2020.

Kartorna öppnas genom att klicka på individens namn.

Junnu

 

Havsörnshanen Junnu ringmärktes 24.6.2009 som bounge och försågs med en solpanelsdriven satellitsändare på Replotlandet i Kvarken. Den sista satellitpejlingen från Junnu erhölls 18.4.2017.

Meri

 

Havsörnsungen Meri ingick i samma kull som Junnu, och fick samma dag som Junnu en satellitsändare fäst i en sele på ryggen. Boet finns i Vallgrund. Den sista satellitpejlingen av Meri erhölls 14.1.2016.

Ivar

 

Havsörnsungen Ivar ringmärktes och försågs 25.6.2009 med en satellitsändare i Björköby i Kvarken. Ivar etablerade ett revir våren 2017, och efter det har pejlingarna inte varit offentliga av skyddsskäl.

Tuuli

 

Ungen Tuuli försågs 25.6.2009 med en satellitsändare. Hon kommer förhoppningsvis, i likhet med de föregående, att ge information om havsörnarnas rörelser inom området för en planerad vindmöllepark i Vallgrund. Pejlsignalerna från Tuuli kom från och med 22.5.2015 från samma punkt, varifrån sändaren hittades 8.7.2015.

Hilkka

 

Hilkka befann sig ännu 8.7.2010 i sitt bo i Skärgårdshavets östra del, då den försågs med en satellitsändare. Hon etablerade ett revir under vårvintern 2015, och efter det har pejlingarna inte publicerats av skyddsskäl. Den sista pejlsignalen från Hilkka erhölls 4.3.2016.

Eetu

 

Ungen Eetu försågs 22.6.2011 med en satellitsändare i sitt bo i Nystads skärgård, då han ännu inte var flyfärdig. Den sista satellitpejlingen från Eetu erhölls 19.3.2016.

Cilla

Honan Cilla kläcktes sommaren 2011 i ett bo i östra delen av Gullkronafärden på Kimitoön där det planeras att uppföra tiotals vindmöllor. Cilla fick sin satellitsändare 28.6.2011. Den sista satellitpejlingen av Cilla erhölls 15.3.2018.

Johannes

 

Ungen Johannes försågs 21.6.2011 med en satellitsändare för att utreda vilken eventuell inverkan vindmöllan på Kasberget i Sottunga har på havsörnarnas rörelser. Johannes hittades död 14.4.2018 på den plats varifrån den sista pejlingen erhölls.

Aava

 

Ungen Aava fick en satellitsändare 28.6.2011 och anslöts till skaran av de fyra havsörnsungar som under sommaren 2009 försågs med en sändare för att undersöka vilken inverkan etableringen av en vindmöllepark i Vallgrund skulle ha på havsörnarna. Tyvärr har inga pejlsignaler erhållits från Aava efter 6.8.2012.

Tyrsky

 

Tyrsky kläcktes i Kumo i Satakunda och försågs med en satellitsändare 19.6.2013. Utgående från mätningsuppgifterna är Tyrsky troligtvis en hane. Tyvärr har inga pejlsignaler erhållits från Tyrsky efter maj 2014.

Tyyni

 

Havsörnsungen Tyyni kläcktes i Pargas, identifierades till en hona och fick 27.6.2013 sin GPS-satellitsändare.

Tulva

 

Tulva kom med i övervakningen 17.6.2013, då en havsörnsunge i norra Sastmola (fi. Merikarvia) försågs med en GPS-satellitsändare. Utgående från tarsmåtten bedömdes den vara en hona. Tulva gav pejlsignaler från och med 5.10.2014 från en och samma punkt, där sändaren sedan hittades på våren 2015.

Auli

 

Aulis födelseort ligger i mellersta Satakunda, i gränsområdet mellan Björneborg och Luvia. GPS-satellitsändaren fästes på henne 9.6.2013. Den sista satellitpejlingen från Auli erhölls 14.9.2017.

Fiia

 

Havsörnsungen Fiias GPS-satellitsändare fästes 6.6.2013 på fastlandskusten i Raumotrakten. Fiia är sannolikt en hona. Fiia häckade på vårvintern 2017, varefter pejlingarna från Fiia inte varit offentliga på grund av skyddsskäl.

 

Bakgrund: Satellitpejling av Finlands havsörnar

WWF Finlands havsörnsarbetsgrupp beslöt på vårvintern 2009 påbörja ett projekt i samarbete med Naturhistoriska centralmuseet för att med satellitpejling insamla detaljerad kunskap om våra havsörnars rörelser inom kust- och skärgårdsområden - från Åland och Skärgårdshavet till de innersta delarna av Bottniska viken och Finska viken. Eftersom det föreligger omfattande planer på att etablera vindmölleparker längs våra kust- och skärgårdsområden, är det av avgörande betydelse att få fram möjligast exakt information om områden, som med tanke på havsörnsskyddet bör lämnas oexploaterade.

Sändarna

Våren 2009 anskaffades, med medel från WWF, fyra amerikanska 70g Argos/GPS Solar PTT-sändare tillverkade av Microwave Telemetry. I och med att sändarna drivs med energi från en solpanel borde de i princip fungera ”i evighet”. Eftersom en stor del av våra havsörnar tillbringar vintern i Finland, är det möjligt att sändarna under den mörkaste tiden av året inte skulle få tillräckligt med sol för att ladda ackumulatorerna.  Därför försågs sändarna även med en extra 16 grams reservackumulator. Totalt väger varje sändare med tillhörande vidfästningssele cirka 100g. Eftersom en delmålsättning under det första projektåret var att vinna erfarenheter om hur sändarna fungerar i finländska förhållanden, programmerades de enskilda sändarna något olika beroende på årstid. Under den ljusaste tiden av året (16.5.–15.7.) skickas pejlsignaler antingen varannan timme under hela dygnet, eller en gång i timmen mellan klockan 05 och 19. Under hösten (16.7.–15.11.) och våren (16.2.–15.5.) skickas pejlsignaler varje timme mellan klockan 07 och 18. På vintern (16.11.–15.2.), för att spara på ackumulatorn, valdes att gå in för endast tio pejlsignaler i dygnet mellan klockan 08 och 17.

Sändarna lagrar pejluppgifterna i sitt minne och skickar dem som ett paket vart tredje dygn via satellit till Argos centraldator i Frankrike, varifrån forskarna sedan kan flytta data till sin egen dator.

Satellitörnarna sommaren 2009

Den 24 och 25 juni fäste havsörnsforskarna Juhani Koivusaari och Timo Lumme satellitsändare på fyra cirka sju veckor gamla havsörnsungar. Två av ungarna härrörde från en ungkull på tre på Replotlandet, och de två övriga från två skilda bon i den närbelägna forna kommunen Björköby. Utgående från mätningar (näbb, tars, vikt) kunde Koivusaari med rätt stor säkerhet sluta sig till att det var fråga om två hanar och två honor. Enligt den praxis som havsörnsgruppen utarbetat försågs varje unge med en röd så kallad områdesring på höger fot (röd ring på höger fot anger att ungen har kläckts i Kvarkenområdet) och en ”svart över blå” så kallad årsring på vänster fot; den färgkombinationen på vänster fots ring anger att ungen är född år 2009.

Den namngivningstävling WWF utlyste gällande de fyra satellitsändarförsedda havsörnsungarna gav följande ”förmänskligade” namn. Hanen E-24265, som bär satellitsändare nr 92632, fick namnet ”Junnu”. Namnet syftar på ovan nämnda Juhani ”Junnu” Koivusaari, ”Kejsare öfver Kvarken”, som förtjänstfullt utforskat och hängivet skyddat områdets havsörnar redan i över fyrtio års tid. Honan E-24266 (sändare nr 92635) fick namnet ”Meri”, (= hav på svenska, men också ett finskt kvinnonamn; havsörn på finska = merikotka). Namnet ”Meri” återknyter också till WWF Finlands forna generalsekreterare Meri Saarnilahti-Becker, som förtjänstfullt drev de intressen WWF företräder. Meri tillhör samma ungkull som Junnu. Hanen E-24267 (sändare nr 92634) fick sitt namn ”Ivar” efter Ivar Hortling, ett av de stora namnen inom nordisk ornitologi under förra hälften av 1900-talet. På hans initiativ grundades år 1924 Ornitologiska Föreningen i Finland, vars emblem pryds av en flygande havsörn, utformad av Hortling. I tidskriften Vår Fågelvärld, språkrör för Sveriges Ornitologiska Förening, ingår 1944 Hortlings artikel om Finlands örnar. Honan E-24262 (sändare nr 92633) heter nu ”Tuuli” (= vind på finska, men också ett finskt kvinnonamn), eftersom detta projekt syftar till att utröna havsörnens rörelser i förhållande till vindkraftverk. Namnet associerar också till Tuuli Äikäs som länge arbetade inom WWF Finland, bland annat med att befrämja skyddet av havsörn.

Individ Områdesring Årsring Sändare Kön Vikt Boets namn
Junnu E-24265 B385 92632 hane 4,3 kg Replot 1
Meri E-24266 B386 92635 hona 5,3 kg Replot 1
Ivar E-24267 B387 92634 hane 4,2 kg Björköby 1
Tuuli E-24262 B382 92633 naaras 5,3 kg Björköby 2

Hemområdena 2009

Junnu. Av Junnu erhölls 957 pejlsignaler under perioden 24.6.–24.9. Då rörde sig Junnu enbart inom sin födelsetrakt. Utgående från sändarens förprogrammering hade det varit möjligt att under den tiden erhålla exakt 1 100 pejlsignaler, vilket innebär att procenten lyckade pejlsignaler uppgick till 87. Under juni–juli rörde sig Junnu inom ett 0,3 km², i augusti inom ett 9 km² och i september inom ett 89 km² stort område. Enligt pejlsignalerna avlägsnade sig Junnu första gången med säkerhet från boet 28.6., och då varierade avståndet mellan boet och pejlingarna mellan 106 och 160 meter. Första pejlsignalen minst 1 km från boet erhölls först den 8 augusti. Tre veckor senare vistades Junnu ett och ett halvt dygn 4 km från boet, men återvände på kvällen dit igen. Junnus syster lämnade området slutgiltigt 17.9. och sökte sig till fastlandet medan Junnu följande dag flög i helt motsatt riktning, ut till Valsörarna som ligger över 20 km från boplatsen. Efter att Junnu lämnat boet visade pejlsignaler att Junnu också besökt området för den planerade vindmölleparken på Replot.

Meri. Satellitörnen Meris sändare gav under perioden 24.6.–17.9. totalt 977 pejlsignaler. Andelen lyckade signaler uppgick till 90 % och var således aningen högre än för Junnus sändare. Alla pejlsignaler kom från ett 62 km2 stort område. I juni–juli rörde sig Meri endast inom ett 0.3 km2 stort område, i augusti uppgick området till 2,4 km2 och i september till 62 km2. Först 13.7. besökte Meri, enligt pejlsignalerna, en plats som låg mer än 100 meter från boet. Gränsen för en kilometer från boet överskreds 11.8., eller tre dygn senare än i fallet Junnu. Meri vistades i betydligt högre utsträckning än Junnu i boets omedelbara närhet. Därför är det kanske något överraskande att Meri övergav hemområdet en vecka tidigare än Junnu. Också Meri rörde sig inom området för den planerade vindmölleparken på Replotlandet.

Ivar vistades i Kvarken ända till juldagen, huvudsakligen i Björköby-Replottrakten. I mitten av november gjorde Ivar en utflykt till fastlandet, men återvände snart till sin bekanta miljö på Björkö. Under perioden 25.6.–19.11. erhölls inalles 1 526 GPS-pejlsignaler från Ivar. Utgående från sändarens förprogrammering borde de totalt ha uppgått till 1 813, vilket innebär att 84 % av pejlingarna för den perioden lyckades. I augusti–oktober varierade andelen lyckade pejlingar mellan 89 % och 94 %, men under förra hälften av november lyckades bara 49 %. Efter den 19. november räckte ljuset inte längre till för att åstadkomma en så hög spänning i ackumulatorn som behövs för att GPS-pejlingarna skall lyckas. Under slutet av november och hela december kunde Ivars rörelser följas endast medelst Doppler-pejlingar, vilkas exakthet växlar, och vilka erhölls som ett paket var tredje dag. Ivars totala hemområde enligt satellitpejlingarna för perioden 25.6.–19.11. uppgick till 500 km2. 95 % av pejlingarna härrörde från ett endast 41 km2stort område. I juni–juli var Ivars hemområde 0.12 km2, i augusti 34 km2, i september 55 km2, i oktober 39 km2och under första hälften av november 464 km2. Det höga värdet för november beror på Ivars besök på fastlandet. Enligt pejlingarna besökte Ivar den 7. juli för första gången en plats som befann sig över hundra meter från boet. En kilometers gränsen överskreds först en månad senare, den 8. augusti. Den 11. november begav Ivar sig iväg på en veckas besök till fastlandet. Klockan 17 stannade den för natten vid östra stranden av sundet mellan Replot och fastlandet, ett par kilometer norr om Replotbron. Följande övernattning skedde vid Hylpetfjärdens östra strand och 13.11. besökte den på förmiddagen Petsmo pälsdjursfarm. Det längst bort belägna stället Ivar besökte under denna odyssé var holmen Harapois öster om Värlax. Ivar återvände till Björkö 18.11. på kvällen. Under fastlandsturen befann Ivar sig maximalt 31 km från boet.

Tuuli dröjde sig kvar i Björköby–Replottrakten ända till juldagen. Under denna tid erhölls totalt 1 716 GPS-pejlsignaler från Tuuli. Utgående från sändarens förprogrammering borde de totalt ha uppgått till 2 120. Således lyckades 81 % av pejlingarna under denna period. Den avtagande ljusmängdens effekt på hur väl den solpanelsdrivna sändaren fungerade framgick tydligt. I augusti–september lyckades 95–96 % av pejlsignalerna, i oktober 89 %, men i november–december endast 55–57 %. Då samtliga under perioden 25.6.–25.12. erhållna pejlsignaler beaktas uppgår Tuulis hemområde till 615 kvadratkilometer. 95 % av pejlsignalerna ryms inom ett så litet område som 112 km². I juni–juli omfattade Tuulis hemområde endast 0,3 km², i augusti 7,8 km², i september hela 492 km², i oktober 41 km², i november 166 km² och i december 302 km². Utgående från pejlsignalerna avlägsnade sig Tuuli första gången från boet först 16.7., då den mest avlägsna pejlingen erhölls 320 m från boet. Först en månad senare noterade satelliten Tuuli över en kilometer från boet. Den 12.–14. september företog Tuuli en upptäcktsfärd söder om Replot, men återvände därefter till boets närhet. Visiten till Bergö förklarar varför Tuulis hemområde i september var tio gånger så stort jämfört med oktober. Mellan den 29. september och 12. oktober besökte Tuuli enligt pejlingarna inte en enda gång någon plats över en kilometer från boet! Av Tuuli erhölls flera pejlingar också från det planerade vindparksområdet, trots att boet befinner sig flere kilometer från det tänkta vindmölleområdet.

Ny satellithavsörn sommaren 2010

WWF Finlands havsörnsarbetsgrupp fäste den 8 juli 2010 en satellitsändare på en havsörnunge som kläckts i ett bo i Åbolands skärgård. Den nya sändaren hade anskaffats med medel som erhållits via det testamente som avlidne Markku Nygård upprättat. Amatörornitologen Markku Nygård, som tidigare även deltog i havsörnsgruppens arbete, hade testamenterat en summa pengar till örnskyddsfonden inom Finlands Naturskyddsförbund. Örnungen, en hona, som ringmärkts med ringen E-23879 och försetts med sändaren 33207, har uppkallats efter Markku Nygårds mor Hilkka.

Individ Områdesring Årsring Sändare Kön Vikt Boets namn
Hilkka E-23879 C356 33207 hona 4,8 kg Skärgårdshavet 1

Hemområdet 2010

Hilkka. Av Hilkka erhölls 886 pejlsignaler under perioden 8.7.–8.10., då Hilkka rörde sig inom hemområdet. Utgående från sändarens förprogrammering hade det varit möjligt att under den tiden erhålla 1 129 pejlsignaler, och således uppgick andelen lyckade pejlingar till 78 %. Utgående från pejlingarna befann sig Hilkka med säkerhet första gången från boet först 6.8., och då varierade avståndet mellan boet och pejlingarna mellan 270 och 315 meter. Första pejlsignalen minst 1 km från boet erhölls den 10. augusti, medan 2 kilometers gränsen överskreds 23.9. Året innan hade de fyra kvarkenörnarna noterats över en kilometer från boet 8.–16.8, sålunda ganska exakt vid samma tid som i detta fall. Under augusti rörde Hilkka sig inom ett 1.7 km2, i september inom ett 2.3 km2stort område. Omfånget av Hilkkas hemområde 1.8.–8.10. uppgick i sin helhet till endast 4.1 km2. Som närmast befann sig Hilkka 50 m från en vindmölla som finns i området. Hilkka lämnade hemområdet den 8.10.

Nya satellithavsörnar sommaren 2011

Sommaren 2011 försågs ytterligare fyra havsörnsungar med satellitsändare. Samtliga sändare var av Microwave producerade solpanelsdrivna GPS-Argos sändare, således av samma typ som använts tidigare inom projektet.

Johannes. En arbetsgrupp bestående av Torsten Stjernberg, ordförande för WWF Finlands havsörnsarbetsgrupp, Hannu Ekblom och Johan Franzén fäste 21.6.2011 en sändare på en havsörnsunge som kläckts i Sottunga i den åländska skärgården. Ungen fick namnet Johannes efter den åländske artisten Johannes Snellman. Snellman var en aktiv ornitolog, som år 1917 ringmärkte de två första havsörnsungarna i Finland, i Geta i den nordväståländska skärgården, och även grundade Signilskärs fågelstation år 1927. Johannes-örnens bo valdes på forskningsmässiga grunder, ty härmed gavs en möjlighet att studera om och hur vindmöllan på Kasberget i Sottunga eventuellt påverkar Johannes rörelsemönster.

Cilla. Sami Lyytinen, Christa Granroth, Kari Lehtivaara och Jouko Högmander fäste 28.6.2011 en sändare på en havsörnunge av honkön i ett havsörnsbo i västra delen av Kimitoön, i östra delen av Gullkronafjärden. I den namntävling som WWF anordnat fick denna unge namnet Cilla. Namnförslaget hade framförts av Satu Metsola, och det är härlett ur havsörnens vetenskapliga namn Haliaeetus albicilla. Cilla-örnens bo togs med i forskningsprojektet eftersom Kimitoön varit en av föregångarna vid utvecklandet av vindkraften. I kommunen finns redan tre fungerande vindmöllor på ön Högsåra och flera tiotal är planerade att uppföras på kommunens huvudö.

Eetu. Sven Nordqvist, Toni Laaksonen och Jouko Högmander fäste 22.6.2011 en sändare på en havsörnsunge som kläckts i Nystads skärgård. Ungen, som är en hane, fick namnet Eetu i den namngivningstävling som WWF ordnat. Satu Metsola hade kommit med namnförslaget, härlett ur havsörnens vetenskapliga namn Haliaeetus albicilla. Eetu-örnens bo togs med i forskningsprojektet, eftersom boet är beläget i södra delen av Bottenhavet, som utgör både ett viktigt häckningsområde för havsörn och en flyttningsrutt för örnar. Områdets vindförhållanden är gynnsamma för byggandet av vindmöllor.

Aava. Den fjärde nya sändaren fästes 28.6.2011 på en örnunge som kläckts i Replot i Korsholms kommun. Örnungen är en hona. I den namntävling som WWF ordnat fick den namnet Aava, ett namnförslag som framlagts av Sinikka Junno, Pia Harju och Elina Kuusisto. Genom att följa Aava-örnens rörelser erhålls förhoppningsvis information, som kompletterar den kunskap som redan nåtts genom att studera de fyra havsörnsungar som sommaren 2009 i området försågs med sändare. De fick sina sändare i strävan att utröna de potentiella riskerna för områdets havsörnsstam som en etablering av en vindmöllepark i Vallgrund skulle innebära. Aava-örnens sändare fästes, i likhet med sändarna 2009, av Juhani Koivusaari och Timo Lumme.

Individ Områdesring Årsring Sändare Kön Vikt Boets namn
Johannes E-23255 D224 105682 hane 4,0 kg Sottunga 1
Cilla E-23838 D309 105681 hona   Kimitoön 1
Eetu E-21474 D308 105680 hane   Nystad 1
Aava E-24372 ei ole 33210 hona 4,0 kg Replot 2

Hemområdena 2011

Johannes. Av Johannes erhölls 1 237 GPS-pejlsignaler under perioden 21.6.–13.10., den tid Johannes vistades i hemområdet. Utgående från sändarens förprogrammering skulle maximalt 1 656 pejlingar ha kunnat erhållas. Sålunda uppgick andelen lyckade pejlingar till 74 %. Johannes befann sig första gången på 50 m avstånd från boet den 27.6., medan hundra meters gränsen överskreds med säkerhet först den 11.7. Första pejlsignalen över en kilometer från boet erhölls 28.7. och fem kilometers gränsen överskreds den 20.8. Längst bort från boet befann Johannes sig i början av september, i Föglö på 24 km avstånd och i Kumlinge på 16 km avstånd. Den återvände dock varje gång till Sottunga. Omfånget på Johannes hemområde i juni­–juli var 1,5 km2, i augusti 176 km2, i september 600 km2och i början av oktober 219 km2. Johannes hemområde uppgick totalt 21.6.–13.10. till 748 km2. Åtta dagar befann Johannes sig enligt pejlsignalerna under 300 m från vindmöllan på Kasberget i Sottunga.

Cilla. Under perioden 28.6.–17.10., under den tid Cilla befann sig inom sitt hemområde, lyckades 902 GPS-pejlingar av maximalt 1 309, således 66 %. Av Cilla erhölls den första pejlingen över hundra meter från boet 22.7., en kilometers gränsen överskreds den 30.7. och fem kilometers gränsen först den 31.8. Cilla gjorde 25.–26.9., under drygt ett dygn, en 20 km lång tur till närheten av Kimitöns kommuncentrum. Cillas pejlsignaler täckte i juni–juli 2,8 km2, i augusti 14 km2, i september 211 km2 och i början av oktober 44 km2. Totalt uppgick Cillas hemområde 28.6.–17.10. till 250 km2, således endast en tredjedel av Johannes-örnens hemområde.

Eetu vistades i sitt hemområde 22.6.–13.10. Under den perioden lyckades av maximalt 1 427 förprogrammerade pejlingar endast 743 pejlingar, således 52 %, vilket är den lägsta andelen lyckade pejlingar under de första levnadsmånaderna som hittills noterats för de i bruk varande nio sändarna. Den första pejlsignalen över hundra meter från boet erhölls 20.7., ungefär vid samma tidpunkt som för de övriga satellitsändarförsedda ungörnarna av årgång 2011. Sedan höll Eetu sig inom bara några hundra meters avstånd från boet fram till 5.9., då den noterades på över tio kilometers avstånd. Eetus hemområde var mindre än de övriga jämnåriga sändarörnarnas: både i juni–juli och augusti uppgick det till under en kvadratkilometer, i september till 28 km2och i under början av oktober till 128 km2. Totalt uppgick Eetus hemområde 22.6.–13.10. till endast 189 km2.

Aava. Av ungörnen Aava erhölls 1 077 GPS-pejlsignaler under perioden 28.6.–7.10., således under den tid Aava vistades i sitt hemområde i Replot och Björköby. Enligt förprogrammeringen hade det varit möjligt att erhålla 1 219 pejlingar, och därmed lyckades pejlingarna i 88 % av fallen. Kvarkenområdets satellitörnar av årgång 2009 uppvisade en lika hög andel lyckade pejlingar under motsvarande skede av livet. Enligt pejlsignalerna befann Aava sig första gången över hundra meter från boet den 25.7. Första pejlsignalen över en kilometer från boet erhölls den 2. september och fem kilometers gränsen överskreds 30.9.–1.10., då Aava hade gjort en avstickare till Replotlandets östra strand, till närheten av bron över Alskatsundet. Sedan begav Aava sig 2.–3.10. på en lång tur till de norra partierna av Björkö, över 15 km från boet. Strax innan den flög över till fastlandssidan gjorde Aava 6.–7.10. en avstickare till planeområdet för den tänkta vindmölleparken, återvände till Björkö, och flög därefter 8.10. på morgonen över Alskatsundet. Också Aavas pejlsignalerna kom både i juni–juli och i augusti från ett område mindre än en km2, i september uppgick hemområdet till 19 km2och i början av oktober till 220 km2.   Under perioden 28.6.–7.10. omfattade Aavas hemområde totalt 220 km2.

Nya satellithavsörnar 2013

Sommaren 2013 försågs två havsörnsungar med solpanelsdrivna GPS-Argos satellitsändare, tillverkade av Microwave. Sändarna hade i likhet med Hilkka-örnens sändare anskaffats med medel som Finlands naturskyddsförbund som testamentsdonation erhållit efter den avlidne helsingforsbon Markku Nygård, som i tiden aktivt deltog i WWF Finlands havsörnsarbetsgrupps verksamhet. De nya satellitörnarna fick i en namngivningstävlan ordnad av WWF namnen Tyrsky [Bränning] och Tyyni [Stilltje].

Tyrsky. Denna i Kumo i Satakunda kläckta havsörnsunge, som utgående från måtten sannolikt är en hane, försågs 19.6.2013 med satellitsändare. Arbetsteamet bestod av Jouko Kivelä, Seppo Keränen och Sven Nordqvist.

Tyyni. Havsörnsungen Tyyni kläcktes i Pargas, bestämdes till hona och fick 27.6.2013 sin GPS-satellitsändare. Förutom Jouko Kivelä deltog även Teemu Honkanen, Toni Laaksonen och Sven Nordqvist i operationen.

Individ Områdesring Årsring Sändare Kön Vikt Boets namn

Tyrsky

E-21819

F344

33211

hane

 

Kokemäki 1

Tyyni

E-22735

F773

33212

hona

 

Parainen 1

Projektet ”Naturdata som bas för planering av vindenergiproduktion i Satakunda” –satellitsändarhavsörnarna 2013

Projektet ”Naturdata som bas för planering av vindenergiproduktion i Satakunda”, syftar till att under perioden 2009-2014 samla basuppgifter om naturen i Satakunda med tanke på en utvidgning av vindkraften och vilka konsekvenser för miljön detta skulle innebära. Inom ramen för detta projekt fästes under sommaren 2013 GPS-satellitsändare på tre havsörnsungar. De främsta finansiärerna är Europeiska regionala utvecklingsfonden, Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral samt privata aktörer inom vindkraftsfältet.

Fiia. GPS-satellitsändaren fästes 6.6.2013 på en havsörnsunge i ett bo på fastlandskusten i Raumotrakten. Fiia, som sannolikt är en hona, fick sitt namn i den namngivningstävlan som sommaren 2013 ingick i den lokala dagstidningen Länsi-Suomi. Bland cirka 20 goda namnförslag stannade juryn inför Fiia, ett namn förankrat i gammal raumo- och skärgårdskultur. Med Fiia inleddes eran med GPS-satellitsändarhavsörnar i Satakunda.

Auli. Aulis födelseort ligger i mellersta Satakunda, i gränsområdet mellan Björneborg och Luvia. GPS-satellitsändaren fästes på havsörnsungen 9.6.2013, i förhoppningen att den skall generera information som kan utnyttjas vid bedömningen av miljökonsekvenserna för de vindkraftsprojekt som planeras just i det området. Fågeln, som bedömdes vara en hona, döptes till Auli i enlighet med den person som fann boet.

Tulva. Satakundas tredje satellitsändarhavsörn kom med i övervakningen 17.6.2013, då en havsörnsunge i norra Sastmola (fi. Merikarvia) försågs med en GPS-satellitsändare. Utgående från tarsmåtten bedömdes den vara en hona. Fågeln döptes till Tulva (”översvämning”) ty våren 2013 drabbades hela norra Satakunda av omfattande översvämningar. Inom det område där Tulva föddes finns planer på flera omfattande vindkraftsprojekt, och förhoppningsvis kommer data Tulva genererar att bidra till att havsörnens imperativ bättre kan beaktas vid planering av vindkraftsprojekten än annars vore fallet.

Individ Områdesring Årsring Sändare Kön Vikt Boets namn

Tulva

E-23542

F343

105831 (hona)

 

Merikarvia
Auli

E-24683

  105832 (hona)

 

Viasvesi
Fiia E-24680   105833 (hona)   Kuolimaa

Hemområdena 2013

Tyrsky. Från Tyrsky erhölls totalt 1072 pejlingar under perioden 19.6.–23.9., då Tyrsky befann sig inom sitt hemområde. Utgående från satellitpejlingarna befann sig Tyrsky 11.7. för första gången längre bort från boet än 100 meter. Gränsen för en, två och fem kilometer överskreds den 1.8, 12.8 och 15.8. Innan den lämnade hemområdet vistades Tyrsky den 3–4.9 13 kilometer från boet. Om man beaktar de pejlingar under en period, som börjar den 11.7, då Tyrsky säkert hade gjort en utflykt från boet, och som slutar den 23.9, efter vilket datum Tyrsky ej längre uppsökte boets närhet, blir hemområdet 120 km 2 (n=797). Under nämnda period ryms 90 % av pejlingarna inom ett endast 3,3 km 2 stort område (n= 717). Endast 5 % av periodens pejlingar har gjorts mer än 2 kilometer från boet. Pejlingarna från Tyrskys hemområde publiceras av skyddsorsaker inte på kartan.

Tyyni. Från Tyyni inkom totalt 869 satellitpejlingar mellan den 27.6. och 30.9., alltså under den period när Tyyni pejlades inom sitt hemområde. Den första observationen av Tyyni längre bort än 100 meter från boet gjordes den 24.7. Enkilometersgränsen överskreds den 20.8, tiokilometersgränsen den 29.8. Den 24.–27. september befann sig Tyyni redan 20 kilometer från boet, men återvände därefter ännu till boet. Först 30.9. lämnade Tyyni definitivt sitt hemområde. Tyynis hemområde uppgick under perioden 24.7.–29.9. till 226 km2 (n= 588). Om 90 % av pejlingarna närmast boet beaktas blir enligt detta beräkningssätt det genomsnittliga hemområdet 10,6 km2 (n= 529). Under perioden kom 14 % av pejlingarna mer än 2 kilometer från boet.

Hemområdet för havsörnarna inom LTSS-projektet [Naturdata som bas för planering av vindenergiproduktion i Satakunda (LTSS)] 2013

Tulva. Från Tulva erhölls inalles 794 GPS-pejlingar under perioden 17.6. – 30.9., den tid Tulva vistades inom sitt hemområde. Utgående från satellitpejlingarna hade Tulva 17.6. för första gången sökt sig över 100 m från boet. Efter det vistades Tulva fortsättningsvis i boets omedelbara närhet, ty den första pejlingen över 500 m från boet kom först 10.8., då den passade på att utsträcka färden till över 4 km. Tulvas enda långa dagstur, från vilken den återvände till närheten av boet, inträffade den 25.9 och som utsträckte sig till 14 km från boet. Efter 30.9. inkom inga GPS-pejlingar under två veckors tid, men utgående från en Doppler-pejling befann sig Tulva säkert inom hemområdet ännu 11.10. Följande GPS-pejlingar kom den 13.10., och då befann sig Tulva redan på 30 km avstånd från boet på väg mot söder, och därmed kan tidpunkten för när Tulva lämnade sitt hemområde fastställas rätt exakt. Omfattningen av Tulvas hemområde under perioden 17.6.–30.9., som finns dokumenterat via GPS-pejlingar, uppgick till 160 km2 (n = 515). Om man beaktar 90 % av pejlingarna närmast boet blir storleken av det på detta sätt definierade centrala hemområdet endast 6,4 km2 (n = 463). Av periodens pejlingar kom 20 % längre bort än 2 km från boet.

Auli. Från Auli registrerades 977 GPS-pejlingar under perioden 9.6. – 9.9., då Auli befann sig inom sitt hemområde. Utgående från satellitpejlingarna befann Auli sig 29.6. för första gången över 100 m från boet medan 500 m gränsen överskreds redan följande dag. Den 16. juli pejlades Auli en kilometer från boet, den 23. juli fem kilometer och den 6. augusti tio kilometer från boet. Innan Auli den 9.9 definitivt lämnade hemområdet gjorde den tre längre utfärder, 72 km (23.–24.8.), 20 km (30.8.) och 55 km (3.–4.9.) från boet. Efter varje långtur noterade satelliten Auli endast några hundra meter från boet. Det är smaksak när Auli bedöms ha lämnat sitt hemområde. Om gränsen dras genast vid tidpunkten för den första långturen blir Aulis hemområde under perioden 29.6.–23.8. 67 km2 (n = 584). Om man endast beaktar 90 % av pejlingarna närmast boet blir storleken av det centrala hemområdet endast 1,5 km2 (n = 525). Av periodens pejlingar kom 2 % längre bort än 2 km från boet.

Fiia. Av Fiia registrerades 527 GPS-pejlsignaler under perioden 6.6.–27.7., då Fiia befann sig inom sitt hemområde. Fiia noterades första gången 100 m från boet 20.6. och 500 m 27.6. Gränsen för en kilometer överskreds 4.7. och 20.7. utsträckte Fiia sin tur till 14 km från boet. Fiia befann sig ännu på morgonen av sin ”avresedag” (27.7.) i centrum för sitt hemområde, men till kvällen hade den redan tillryggalagt 130 km. Omfattningen av Fiias hemområde under perioden 20.6.–27.7. var 58 km2 (n = 406). Om man endast beaktar 90 % av pejlingarna närmast boet blir storleken av det på detta sätt definierade centrala hemområdet endast 0,6 km2 (n = 365). Av periodens pejlingar kom 2 % längre bort än 2 km från boet.

Ansvarig person: 
Text: Pertti Saurola. Översättning: Torsten Stjernberg. Web-management: Markus Piha
11.5.2020