Naturhistoriska centralmuseet
Du är här: Startsida > Monitoring > Fenologi > Rapport
Fenologi – Uppföljningsrapport 2007
Sammandrag av Naturhistoriska centralmuseets (Zoologiska museet) och Finska Vetenskaps-Societetens fenologiundersökning från åren 2006 och 2007.
- Observationsmaterial
- Månadernas medeltemperatur och fenologiska observationer
- Observatörer i fenologiundersökningen år 2006
- Till deltagarna i fenologiundersökningen
- Om fenologiska observeringen
Observationsmaterial
Observationerna av fenomen rörande arternas årliga livscykel gjordes som tidigare. År 2006 resulterade i sammanlagt 5021 observationer från 131 observatörer. Tillsammans 1831 observationer (36,5%) gällde djur och 3190 (63,5%) växter. Motsvarande siffror från år 2006 var 1952 djur- och 3502 växtobservationer (sammanlagt 5454 observationer från 147 observatörer). Observationerna från år 2007 har införts på kartan enligt enhetskoordinatrutorna (10x10 km) (bild 1).
Bild 1. Observationsrutor (10 x 10 km) med fenologiska data som insamlades år 2007. Rutorna gäller alla djur- och växtarter, som observerades under året.
Månadernas medeltemperatur och fenologiska observationer
I tabell 1 visas månadernas medeltemperatur uppmätt av Meteorologiska institutet på fyra observationsstationer åren 2006 och 2007. Tabellen ger en bild av värmeförhållandena i zonerna A-D (bild 1). Fet stil anger den månad, då medeltemperaturen varit högre under de två åren.
Tabellen 1 visar att januari 2006 var i Södra Finland (zoner A och B) mildare, men i Norra Finland (zonerna C och D) den var kallare än januari 2006. I februari var medeltemperaturerna i hela landet lägre än de var i 2006 – skärskilt i Norra Finland var kölden hård. Mars 2007 blev tydligt mildare än mars 2006. April och maj var i Södra Finland mildare men i Norra Finland var de tydligt kallare än år 2006. Sommarmånaderna och även september var i hela landet mildare än de var år 2006. I Södra Finland (zon A) fortsatte den ”milda perioden” ända till slutet av år 2007. I Mellersta och Norra Finland (zoner B-D) var oktober 2007 tydligt kallare än oktober 2006 men under november och december 2007 varierade medeltemperaturerna utan någon stor skillnad till medeltemperaturerna år 2006.
Tabell 1. Månadernas medeltemperatur i zonerna A-D. (De meteorologiska stationerna inom parentes) (Informationskälla: Meteorologiska institutet).
______________________________________________________________________________
År / plats Månad medel-
ja fe ma ap ma ju ju au se ok no de värde
_______________________________________________________________________________
Zon A / (Helsingfors-Vanda):
2006: -4.9 -9.2 -6.6 3.8 10.7 16.3 19.1 18.4 13.7 7.5 1.5 3.0 6.1
2007: -2.5 -9.6 2.9 5.3 11.0 15.8 17.4 17.4 11.0 6.4 0.0 1.5 6.4
Zon B / (Jyväskylä):
2006: -7.3 -11.7 -9.7 2.6 9.3 15.4 17.0 17.0 11.6 4.8 -0.8 1.1 4.1
2007: -6.4 -14.5 1.2 3.6 9.4 14.0 15.9 15.6 8.7 5.3 -1.7 0.0 4.3
Zon C / (Uleåborg):
2006: -6.8 -12.1 -10.5 3.0 9.0 14.3 16.3 17.4 10.5 2.7 -2.7 0.0 3.4
2007: -7.6 -14.6 -0.4 1.9 7.9 13.5 15.8 15.4 8.2 5.5 -2.6 -0.6 3.5
Zon D / (Sodankylä obs.):
2006:-10.0 -15.2 -11.5 1.6 6.5 13.4 14.5 14.6 6.9 -1.7 -6.0 -4.9 0.7
2007:-13.4 -19.1 -2.4 -0.1 5.4 11.9 14.0 13.1 5.8 3.8 -5.9 -3.6 0.8
_______________________________________________________________________________
Tabell 2 visar tidpunkten för snösmältning, islossning och isläggning, samt det första snöfallet åren 2006 och 2007. För varje zon har angivits ett mediandatum, det vill säga ett datum för den mittersta iakttagelsen av alla iakttagelser av en viss företeelse. Mediandatum visar alltså när företeelsen var som allmännast inom zonen.
Enligt tabell 2 inföll tidpunkten för snösmältningen och islossningen i Södra och Mellersta Finland betydligt tidigare än år 2006 men i Lappland senare än år 2006. Hösten 2007 inträffade det första snöfallet och isläggningen i hela landet senare än år 2006.
Tabell 2. Is- och snöförhållandena i zonerna A-D under åren 2006 och 2007.
_____________________________________________________________________
Zon (se bild 1)
Fenomen År A B C D
_____________________________________________________________________
Ingen snö på öppen 2006: 19.4 24.4 26.4 29.4
mark 2007: 23.3 29.3 16.4 16.5
Islossning 2006: 29.4 4.5 5.5 3.5
2007: 7.4 17.4 25.4 17.5
Första snöfallet 2006: 31.10 28.10 22.10 28.9
2007: 3.11 3.11 4.11 14.10
Isläggning 2006: 3.11 4.11 1.11 20.10
2007: 17.11 19.11 17.11 4.11
_____________________________________________________________________
De fenologiska observationerna för år 2007 fördelar sig på följande sätt: Zon A: 635 djurobservationer / 1126 växtobservationer, B: 706 / 1275, C: 320 / 566 och D: 170 / 223 observationer. Med hjälp av tabell 3 kan man jämföra tidpunkten för olika händelserna i djur- och växtvärlden mellan åren 2006 och 2007. Datumen är mediandatum, vilket innebär att företeelsen var allmän inom zonen ifråga. Datumen utan parenteser grundar sig på minst fyra iakttagelser, de som är inom parenteser på 1-3 iakttagelser. Siffrorna i fet stil visar under vilket år händelsen inträffade tidigare.
I fråga om djurvärlden kan man lägga märke till att talgoxen började sjunga i hela landet senare än år 2006, kanske beroende på den kalla februari månaden. Den milda mars månaden fick kanske kråkan bygga sitt bo, orren spela och knipan anlända betydligt tidigare än år 2006. I Södra och Mellersta Finland (zoner A-C) observerades igelkotten, göken och likaså skogsharen i sommarpäls tidigare än år 2006. Sädesärlan anlände överallt i Finland nästan på samma tid som året förut. Sidensvansen anlände till Södra Finland något tidigare 2007 än år 2006.
Betraktar man växtvärldens fenomen framgår det att Lappland undantaget började blomningen av gråalen, hästhovsörten, smultronen, hjortronen, rönnen och syrenen tidigare än år 2006. I Lappland var variationen mellan arter större: flesta fall var observationerna senare än år 2006. På hösten var uppkomsten av skäggriskan tidigare, likaså var lövfällningen av aspen och björken tidigare över än år 2006.
Tabell 3. Mediandatum för fenomen i djur- och växtvärlden i olika delar av landet (zon A-D) under åren 2006-2007.
_____________________________________________________________________________
Djurvärldens År Zon (bild 1)
fenomen A B C D
_____________________________________________________________________________
Taloxen sjöng 2006: 14.2 13.2 21.2 9.3
2007: 16.2 26.2 24.2 20.3
Kråkan bar kvistar 2006: 3.4 1.4 6.4 10.4
till boet 2007: 22.3 22.3 23.3 8.4
Orren spelade 2006: 15.4 14.4 10.4 22.4
2007: 25.3 24.3 27.3 3.4
Knipan anlände 2006: 15.4 18.4 18.4 23.4
2007: 27.3 31.3 12.4 20.4
Sädesärlan anlände 2006: 15.4 17.4 22.4 27.4
2007 16.4 17.4 23.4 26.4
Skogsödlan observerades 2006: 30.4 5.5 5.5 9.5
2007: 14.4 18.4 24.5 (7.6)
Grodan lekte 2006: 2.5 4.5 6.5 (9.5)
2007: 15.4 26.4 7.5 22.5
Igelkotten observarades 2006: 8.5 4.5 8.5 (18.5)
2007: 7.5 24.4 27.4 (28.5)
Skogsharen bytte till 2006: 1.5 13.5 20.5 12.5
sommarpäls 2007: 26.4 9.5 17.5 14.5
Ladusvalan anlände 2006: 14.5 14.5 19.5 19.5
2007: 9.5 13.5 15.5 18.5
Göken gol 2006: 17.5 15.5 23.5 22.5
2007: 12.5 13.5 19.5 28.5
Mörten lekte 2006: 10.5 11.5 (27.5) (20.5)
2007: 5.5 13.5 29.5 -
Tornsvalan anlände 2006: 22.5 25.5 28.5 (19.5)
2007: 20.5 21.5 19.5 (29.5)
Braxen lekte 2006: (22.5) 4.6 (3.6) -
2007: 22.5 31.5 (15.5) -
Tornsvalan flyttade 2006: 18.8 21.8 18.8 (27.8)
bort 2007: 10.8 30.8 18.8 (23.8)
Ladusvalan flyttade 2006: 3.9 10.9 2.9 (27.8)
bort 2007: 6.9 5.9 30.8 25.8
Sidesvansen anlände 2006: 28.10 20.10 4.10 1.10
(hösten) 2007: 15.10 4.10 27.9 4.10
Skogsharen bytte till 2006: 26.11 30.10 29.10 29.10
vinterpäls 2007: 19.11 8.11 20.10 18.10
Växt- / svampvärldens År Zon (se bild 1)
fenomen A B C D
_________________________________________________________________
Gråalen i blom 2006: 22.4 21.4 30.4 (22.4)
2007: 27.3 28.3 10.4 (10.5)
Hästhovsörten i blom 2006: 22.4 24.4 1.5 (4.5)
2007: 30.3 1.4 17.4 (14.5)
Vitsippan i blom 2006: 1.5 4.5 7.5 (4.5)
2007: 21.4 28.4 15.5 -
Björken med ”mössörön” 2006: 4.5 5.5 6.5 9.5
2007: 26.4 4.5 15.5 29.5
Stenmurkla sågs 2006: 16.5 12.5 13.5 (12.5)
2007: 16.5 17.5 (20.5) (30.5)
Aspen i lövsprickning 2006: 14.5 23.5 20.5 22.5
2007: 22.5 22.5 27.5 5.6
Blåbären i blom 2006: 15.5 13.5 24.5 6.6
2007: 17.5 22.5 27.5 5.6
Häggen i blom 2006: 16.5 21.5 24.5 4.6
2007: 18.5 19.5 28.5 8.6
Smultronen i blom 2006: 24.5 28.5 7.6 (15.6)
2007: 20.5 25.5 3.6 (26.6)
Hjortronen i blom 2006: 6.6 8.6 5.6 2.6
2007: 31.5 30.5 2.6 6.6
Rönnen i blom 2006: 5.6 5.6 12.6 11.6
2007: 30.5 2.6 8.6 18.6
Syrenen i blom 2006: 6.6 10.6 14.6 (15.6)
2007: 29.5 1.6 9.6 (20.6)
Röde vinbär i blom 2006: 14.5 20.5 27.5 (20.5)
2007: 15.5 19.5 28.5 (2.6)
Smultron med mogna bär 2006: 28.6 3.7 4.7 -
2007: 2.7 2.7 10.7 (12.8)
Hjortron med mogna bär 2006: 20.7 16.7 16.7 14.7
2007: 15.7 13.7 19.7 22.7
Blåbär med mogna bär 2006: 16.7 17.7 25.7 29.7
2007: 10.7 16.7 21.7 3.8
Röda vinbär mogna 2006: 29.7 29.7 2.8 (13.8)
2007: 17.7 28.7 3.8 (18.8)
Skäggriska sågs 2006: 16.9 16.9 2.9 (12.9)
2007: 28.8 1.9 10.8 3.8
Asp, lövfällningen slut 2006: 20.10 17.10 10.10 30.9
2007: 8.10 7.10 5.10 30.9
Björk, lövfällningen slut 2006: 25.10 18.10 13.10 2.10
2007: 7.10 10.10 7.10 30.9
Observatörer i fenologiundersökningen år 2007
Tack för deltagarna!
Aaltonen Mauri, Aartolahti Hannu, Airola Sami, Alatossava Maarit, Auriola Pentti, Autere Yrjö, Elovaara Mauri, Entonen Marketta, Entonen-Sirainen Terhi, Fluuri Petri, Franssila Anna-Maija, Hackman Jussi, Hakanpää Hannu, Halminen Antti, Happo Virpi, Havunen Hannu, Heikkilä Liisa, Hieta Marjatta, Hietala Jussi, Hiltunen Lea, Hiltunen Martti, Hirsto Jarmo, Hirvelä Juhani, Hirvikoski Gösta, Holck Hannu, Huhtala Mauri, Hyvönen Tauno, Hölttö Mallu, Jämsä Iikka, Järnberg Tuula, Karasuo Sirpa ja Roivas Teuvo, Karhe Hannu, Kari Silja-Mari, Karjalainen Eino, Kiho Pekka, Koivu Maija-Liisa, Kolari Juhani, Kolehmainen Orvokki, Komula Kaarina, Korhonen Lauri, Krook Juhani, Kujala Perttu, Kuorikoski Elvi, Käär Kalevi, Könkkölä Pentti, Laakkonen Hannu, Laakso Olli, Laamanen Heikki, Lahti Elina, Lahtinen Pentti, Lammi Leo A., Laurentz Minna, Lausama Maire, Lehtola Jorma, Lehtonen Elina, Lindqvist Markku, Lukkarinen Sirkka, Makkonen Marja, Malkavaara-Kallinen Elina, Markula Sakari, Marttinen Mika, Marttinen Ossi, Marttinen Tuomo, Meriläinen Anna, Merivirta Eija, Miettinen Matti, Mustonen Eero, Mäkineva Jarkko, Mäntylä Kalevi, Neuvonen Ali, Niinimäki Aino, Niinimäki Taina, Nikkinen Anja, Nikkinen Janne, Nylund Katja, Nylund Thor, Närvänen Jorma, Oikarainen Markus, Paananen Unto, Parkkari Markku, Pekkala Seppo, Pelin Eva-Lisa, Pesonen-Prüfrock Eeva, Pitkäsilta Unto, Pohja Markku, Pulliainen Arja, Rainio Sinikka, Rautava Jaakko, Rikberg Ralf, Ruoppila Jukka ja Judén Anne, Saari Pentti J., Saarinen Inkeri, Sainio Venla, Saksa Juhani, Salo Marja, Salo Sirpa, Salonen Eija, Savander Tapani, Sihvola Viljo, Siira Eila, Sipola Heikki, Sipponen Kaarina, Sirkka Liisa, Sjöholm Marja-Leena, Soukkanen Maija-Liisa, Soutukorva Eero, Soutukorva Esko, Soutukorva Jaakko, Särkilahti Elina, Takkinen Osmo, Terhivuo Juhani, Terho Ahti, Tiensuu Kalervo, Tiittanen Veera-Maria, Tikkanen Sulo, Tuomi Ritva, Turoma Olli, Turula Eira, Wahlström Arne, Vierelä Marja-Leena, Virkkula Seija, Virtanen Veera, Wrede Müse, Vuokko Kaarina, Vuorinen Markku, Värriön tutkimusasema, Ylinen Jorma, Ylisirniö Maila, Äyräs Pirkko.
Till deltagarna i fenologiundersökningen
Ett år har gått igen och ett nytt år har börjat. Om temperaturförhållandena av år 2007 betraktas i hela landet kan vi konstatera att februari var betydligt kallare än år 2006 och att sommaren var kallare än år 2006. Denna uppföljningsrapport visar, att regionala skillnader i medeltemperaturen, samt datumen för fenologiska händelser, varierade mycket i olika delar av landet. Vår natur är inte mångformig enbart då det är fråga om antalet arter utan också då det gäller datumen för de fenologiska händelserna under olika år.
Våren 2008 närmar sig. ! Hurudan blir den och hurudan blir sommaren och hösten? Det vet vi inte ännu. Men vi kan bereda oss för på den fenologiska observeringen, var och en enligt sina resurser och intresse. Blanketterna för år 2008 borde returneras så snabbt som möjligt, senast i början av januari 2009. Zoologiska museet kommer at sammanställa en rapport, vilken skickas till alla deltagare i februari-mars 2009.
Verksamheten fortsätter som tidigare. Nya observatörer är speciellt välkomna. Om du känner någon som årligen gör observationer över förändringar i naturen, är det önskvärt att deras uppgifter kommer med i undersökningen. Undersökningen är inte till sin natur krävande utan alla observationer är värdefulla.
Zoologiska museet tackar alla deltagare för Fenologi 2007. Utan observeringar skulle man ha redan glömt mycket av det som hände i naturen under år 2007. Deltagarna i fenologiundersökningen för 2007 kan man hitta i uppföljningsrapporten.
Undertecknad står till buds med information om Fenologi -undersökningen, samt distribuerar nya informationsblanketter och årsrapporten för år 2007. De finns också till hands på Internet både på finska
http://www.luomus.fi/fenologia och på svenska
http://www.luomus.fi/fenologi
På Zoologiska museets internetsidor kan du hitta HATIKKA, som är en ”naturbok”. Den kan du också använda om du vill anmäla olika slags naturobservationer.
Zoologiska museet önskar Er alla fina uppleverser bland djur och växter under år 2008.
Juhani Terhivuo
Doc., Zoologiska museet
Om fenologiska observeringen
Genom fenologiska observationer får man datum på sådana djur- och växtvärldens fenomen som uppträder varje år i olika delar av Finland. Samma fenomen uppträder olika tider under olika år men det behövs långa serier av observationerna för att påpeka långvariga förändringar i naturen. Vi vet att vädret har blivit varmare och fenologiska observationer är ett viktigt material för undersökningen av denna företeelse. Vi kan tänka på de observatörer som redan i mitten av 1800- talet gjorde fenologiska observationer i Finland, som inte kunde ana hur värdefulla deras observationer kan vara på 2000 –talet.
Det är viktigt för alla observatörer att följa samma almänna principer när fenologiska observationer görs. Nedanför en kort sammanfattning av de viktigaste priciperna.
- Om möjligt, gör dina observationer alltid på samma ort eller på samma plats.
- Om möjligt observera samma individer varje år. Detta gäller närmast träd. Man borde observera sådana individer av träd, vars lövsprickning, början av blomning och lövfällningen följer den “tidtabel”, som är typisk för denna art och ort. Datum för lövsprickningen är den dag då träd av samma art är helgröa och de största bladen “mössöronen” är så öppna att man kan se deras kommande form.
- Hos växter och svampar borde sådana individer observeras som växer på artens normala växtplatser, inte sådana som växer nära husväggar eller på andra onaturliga platser där den fenomen som man observerar uppträder i förtid eller är för sent.
- Observationer av olika arter borde karakterisera vårens/sommerens/höstens förlopp på orten. På blanketten antecknas det datum, som bäst visar när fenomenet allmänt började på orten. Observervationer av enstaka extra tidiga eller sena individer på orten kan antecknas i blankettens marginal eller på extra papper. Dylik udda observationer kan t. ex. gälla vitsipan invid den varma husväggen eller övervintrande flyttfågel, o.s.v.l.
- Observationer av arter, som inte är nämda på blanketten, kan ges på bifogade papper. Alla observatiorer är viktiga!