Daggmasksforskning

Juhani Terhivuo / Naturhistoriska centralmuseet, Zoologiska Museet och
Anssi Saura /Umeå universitet, Institutet för genetik

Daggmaskarna är en viktig grupp i naturens hushållning som underjordiska nedbrytarorganismer. De nedbryter multnande växtmaterial som ligger på jordytan, och omvandlar det till lucker mull. I Finland förekommer ungefär femton daggmasksarter, som lever utomhus. Många av dem är partenogenetiska, d.v.s. de förökas genom obefruktade ägg. Avkomman av en partenogenetisk daggmask liknar sin mor till sin genetiska byggnad, d.v.s. de tillhör en och samma klon.

Vid Zoologiska museet forskar man tillsammans med Genetiska institutet vid Umeå Universitet klonpolens struktur, utbredningsområde och ekologi för olika kloner av partenogenetiska daggmasksarter i Fennoskandien.

Under de senaste åren har man skärskilt i detta hänseende studerat strandmasken (Eiseniella tetraedra). Undersökningar har genomförts i skärgården utanför Umeå i Sverige, och forskningsmaterial has samlats det inre av fastlandet, t.o.m. från små fjällbäckar i svenska Lappland där strandmasken också lever. Rinnande vatten speciellt i stora åar, för med sig en stor mängd strandmaskskloner. Antalet kloner är högst i åmynningar, varifrån de sprider sig till skärgården. I skärgården möter de andra omständigheter än i de inre delarna av landet. Därför minskar antalet kloner i skärgården, där bara de uthålligaste klonerna kan bibehålla sig.

Dr. Juhani Terhivuo har tillsammans med prof. Anssi Saura (Umeå Universitet) publicerat många artiklar om partenogenetiska daggmaskar i Fennoskandien. De senaste av dem kan du hitta i JULKI-databasen.

Mera information

Juhani Terhivuo
Naturhistoriska centralmuseet
PB 17
00014 Helsingfors universitet
Sähköposti: