LUOMUS

Naturhistoriska centralmuseet

Fågeluppföljning

Fågeluppföljning producerar oersättligt forskningsmaterial. Materialinsamling grundar sig helt på frivilliga fågelskådares insats. Årligen deltar över tusen frivilliga i diverse fågeltaxeringar, men nya fågelskådare välkomnas varmt! Mest hjälp behövs inom häckningssäsongens uppföljningar och vinterfågeltaxeringar i centrala och norra Finland.

Forskning som bygger på uppföljningsmaterial utreder hur fåglarnas bestånd förändrats och vilka faktorer ligger bakom förändringarna. Uppföljningarna innehar en nyckelposition när det gäller att fatta skyddsbeslut.

Uppföljningsresultat rapporteras regelbundet.

Medverka i uppföljningarna

Uppföljningarna skulle inte förverkligas utan frivilliga fågelskådares värdefulla insats. Alla som känner fåglar tillräckligt bra kan delta i arbetet genom att noggrant följa uppgjorda instruktioner. I de mer krävande uppföljningarna behövs även färdighet i att känna igen fåglar på basis av sång och läten. Nödvändigtvis behöver observatören inte behärska hela vår fågelfauna - det kan räcka med att kunna identifiera en viss grupp arter. Uppföljningens centrala krav är kontinuitet, sålunda bör taxeringarna upprepas minst under två års tid för att materialet skall kunna utnyttjas inom forskning om beståndsutveckling. Åren behöver inte vara på varandra följande och redan en 5-årig uppföljningsperiod ger värdefull information om fågelbeståndet. Fågeluppföljningen stöder också Rysslands fågelatlas (2005–2015).

Om du vill medverka i någon av uppföljningarna tag gärna kontakt med Fågeluppföljningen. Nedan finns korta beskrivningar på uppföljningarna. Klicka på namnet på uppföljningen för mera information.
 

Vinterfågeltaxering

Vinterfågeltaxeringarna utreder förändringar i vinterfågelbeståndets utbredning och riklighet samt fåglarnas vinterdödlighet. Fåglarna räknas längs med en 5-15 km lång rutt som inventeras 3 gånger under vintern.

Bokort

I bokort samlas information om fågelarternas häckningsmiljöer och -framgång. I kortet fyller man information om ett bo, som man kontrollerat helst två eller flera gånger. Det är lätt att fylla i bokort bara man kommer ihåg att ha ett par redo i bakfickan när man är i fält.

Linjetaxering

Linjetaxeringar ger snabbt en representativ bild av traktens häckningsbestånd. Taxeringen görs tidigt på morgonen i juni under fåglarnas bästa sångtid. Rutten är ca 6 km lång och påminner om punkttaxeringen, men fåglarna rapporteras också från sträckorna mellan punkterna.

Punkttaxering

Punkttaxeringen görs längs med en fritt utvald rutt, som inventeras en gång i början av sommaren. Rutten består av 20 punkter och i varje punkt observeras fåglar under exakt 5 minuter.

Uppföljning av utfodringsplatser

Bara man känner till de vanligaste vinterfåglarna och –däggdjuren kan man delta i uppföljningen av utfodringsplatser. I uppföljningen rapporteras de djur som lockats på plats av en fågelbräda eller utfodringsplats. Uppföljningstiden varar från början av oktober till slutet av april.

Sjöfågeltaxering

Taxeringen kan göras från en eller flera standardpunkter på stränder med god utsikt över vattendrag. Alternativt kan man ta sig runt hela vattenområdet (sjö, träsk, vik) invid stranden till fots eller med båt. Sjöfåglarna inventeras två gånger i maj med ungefär två veckors mellanrum.

Taxering av skärgårdsfåglar

Taxeringen ger en bild av de förändringar som sker i skärgårdsfåglarnas häckningsbestånd och vilka faktorer som ligger bakom förändringarna. Huvudmetoden går ut på att räkna honor/par och bon på fritt utvalda öar i skärgården. Uppföljningen koordineras av Naturresursinstitutet Luke.

Fästing- och parasituppföljning hos fåglar

Fåglarna har flera olika ektoparasiter såsom loppor, fjäderätare, fågelflugor och fästingar. Det är speciellt lätt att kontrollera förekomsten av fästingar av en fångad fågel.

Ringmärkningsbyrån

Naturhistoriska centralmuseets ringmärkningsbyrå ansvarar i Finland för fåglarnas ringmärkning och insamling av fynduppgifter. Byrån utfärdar ringmärkningstillstånd och insamlar uppgifter om fåglars flyttning och övrig ekologi med hjälp av ringmärkning.

Fågelatlas

Finlands fågelatlas målsättning har varit att kartlägga häckande fåglarnas utbredning och förändringar i dem. Utbredningsmaterial har samlats från 10 x 10 km2 rutor från hela Finland åren 1974–1979, 1986–1989 och 2006–2010. På atlas resultatsidor kan man granska utbredningskartor och rutvisa förekomster.

Rysslands fågelatlas

Atlasen som täcker Rysslands västra delar startade år 2012 men alla observationer från åren 2005–2017 kan rapporteras. Trots att atlasen består av stora 50x50 km –rutor finns det rikligt med rutor att inventera. Det finns få fågelskådare i Ryssland så därför önskas utländska fågelskådares hjälp. Ifall du råkar röra dig i Ryssland rapportera dina observationer vidare.

Fåglarnas satellit- och radiouppföljning

 

Ansvarig person: 
Hanna Hyvönen
29.3.2017