LUOMUS

Naturhistoriska centralmuseet

Aka­de­mi­ker Il­k­ka Hanskis be­ty­dan­de in­sekts­sam­ling in­för­li­vad i Na­tur­hi­sto­ris­ka cen­tral­mu­se­ets sam­ling­ar

16.10.2019
comms-viikki@helsinki.fi & Luomus

Ilkka Hanski på Borneo 2013, till höger doktoranden Tanjona Ramiadantsoa från Madagaskar. Foto: Eeva Furman.

Ilkka Hanskis insektssamling omfattar 13 423 uppnålade flugor och skalbaggar, av vilka 350 är bristfälligt kända arter från Madagaskar, Borneo, Sulawesi, Sumatra, afrikanska kontinenten och Sydamerika. Samlingen har nu organiserats och digitaliserats och gjorts tillgänglig för forskare och allmänheten.

Akademiker Ilkka Hanskis (1953–2016) vetenskapliga gärning inom ekologin är välkänd, men det värdefulla insektmaterial som låg bakom hans forskning har inte fått lika mycket uppmärksamhet. Hans insektssamling donerades till Naturhistoriska centralmuseet (Luomus) 2017. 

Samlingen innefattar uppnålade exemplar från flera olika skalbaggsfamiljer (Scarabaeidae, Hyposoridae, Staphylinidae och Silphidae) och från flugfamiljen Calliphoridae. I donationen ingår också tusentals exemplar bevarade i alkohol. Samlingen är betydande eftersom den fokuserar på utvalda insektgrupper och exemplaren härstammar från orörda, hotade områden.

 

Hanskis samling av dyngbaggar i Luomus entomologiska samling. Foton: Pekka Malinen.

– Forskare har redan undersökt materialet, och de har upptäckt tiotals arter nya för vetenskapen i professor Hanskis samling. Materialet är värdefullt och kan användas både för att beskriva biodiversiteten och för att undersöka miljöförändringar, säger Aino Juslén som är direktör för Naturhistoriska centralmuseets zoologiska enhet.

Hanski byggde upp sin samling under en lång tid. De första exemplaren härstammar från Borneo och är insamlade 1978. Expeditionerna till Madagaskar 2002–2009 utökade samlingen betydligt. Hanskis studerande och lokala medhjälpare samlade in merparten av insekterna i de lokala nationalparkerna.

Digitaliserade data om Hanskis samling finns nu öppet tillgängliga för forskare och allmänheten på Finlands Artdatacenters webbportal. Portalen finns på https://laji.fi/ och Hanskis data på webben

Digitalisering betyder att ett exemplars metadata är i digitalt format, inklusive insamlingsmetod, datum och plats. I vissa fall ingår ett fotografi av exemplaret. Digitalisering innebär att varje exemplar har registrerats med en unik kod och därigenom alltid kan spåras.

Naturhistoriska centralmuseet inbjuder vetenskapssamfundet att utnyttja det nya materialet och annat forskningsmaterial i samlingarna.

Naturhistoriska centralmuseets insektssamlingar omfattar ca 9 miljoner exemplar och är bland de största i Europa. Museet har som mål att digitalisera sina samtliga 13 miljoner exemplar och göra deras data öppet tillgängliga på www.laji.fi. Museet deltar i flera internationella biodiversitets- och digitaliseringsprojekt, inom vilka digitaliseringsmetodik och informationssystem för delning av artsinformation utvecklas t.ex. https://icedig.eu/ och http://dissco.eu/.

Akademiker Ilkka Hanskis (1953–2016) vetenskapliga insatser inom ekologin är välkända inom vetenskapssamfundet och också för allmänheten, i synnerhet hans metapopulationsteori och dess tillämpningar inom naturvården. Hans gärning inom taxonomin (vetenskapen om att beskriva, namnge och klassificera organismer) är däremot betydligt mindre känd. Trots att Hanski inte själv bedrev taxonomiskt arbete i form av publikationer på området, förstod han betydelsen av att känna till ”verktygen”, det vill säga arterna. Hanski samarbetade med skickliga taxonomer och molekylärsystematiker, och han utbildade också nya forskare som han kunde arbeta med i sina ekologiska projekt.

Mer information: